Idag sa jag hejdå till Veronika som åker hem till Norge på fredag. Veronika som jag har bott vägg i vägg med i 10 månader. Nu skiljs vi åt.
Första gången jag träffade Veronika var på Nordiska Mästerskapen i terräng i Danmark 2008. Då hade vi ingen aning att vi skulle bo tillsammans och komma så nära varandra.

Jag har uppskattat otroligt mycket att fått lära känna Verra. Hon har hjälpt mig genom mitt år här och fått mig att skratta när jag inte har haft min topp-dagar. Jag kommer aldrig glömma alla gånger jag har stressat henne när hon är på toa. Alla gånger jag har krupit ner i hennes säng när hon ska sova (så hon inte kan somna). Alla fula kort vi har tagit tillsammans. Alla tv-show vi har sett. Alla russin jag har tjuvat från henne. Alla tuggomi hon har tjuvat från mig. Alla gånger jag har tävlat med henne vem som kommer hem först på cykeln. Alla gånger jag har flätat hennes hår. Alla gånger vi har skrattat oss till gråt. Alla sminkstunder vi har haft tillsammans. Alla gånger jag har sagt "vaa jag förstår inte vad du säger". Alla gånger vi båda har bytt till de engelska språket för att den andra ska förstå. :)

Jag hoppas vi aldrig tappar kontakten Veronika för du betyder massa för mig och vi har grymt kul tillsammans! LOVE YOU SO MUCH!!! <3


V och jag :)