FIA- Conference 26-27 Feb

NEW MEXICO - ALBUQUERQUE


Tyskan C gjorde väldigt bra ifrån sig, det här var hennes sista inomhussäsong så hon vart väldigt rörd på lagmötet vi hade efter tävlingen när coach berättade hur stolt hon var över henne, hon slog pr och vann och hoppade långt. Hon presterade väldigt bra helt enkelt! 


Jo jo jo ;) 

FREDAG

Conference 800m försök 2.13,
 1200m i stafetten (Måste fråga coachen om min tid, kommer inte ihåg vad han sa)

800m: Jag fick springa på bana två hela loppet, la mig trea och kom fyra. Kände mig sliten, inget bra lopp men kom in på en bra tid i alla fall. Jag tänkte gå om redan vid 300m kvar, var på väg men ångrade mig, skulle ha gått. Jag började även lite för långsamt, jag låg nästan sist och sen jobbade jag mig framåt i klungan.'

stafetten:  En halvtimme efter springer vi stafetten och jag har första sträckan 1200m. jag går ut lugnt och hittar ett lagom tempo som passade mig och sen när det var 600m kvar så ökade jag och vid 300m kvar gjorde jag ett ryck och lämnade sedan över pinnen som trea. Ett riktigt taktiskt lopp, sprang mitt egna tempo och jobbade mig sakta men säkert framåt. Mycket bra sprunget måste jag få säga, kände mig riktigt stark och nöjd efteråt.

LÖRDAG

Conference 800m final 2.12.40

Jag gick in för att ta för mig och våga, jag tänkte ingenting innan starten, det stod tomt i huvudet, inga tankar, lite läskigt var det men antar att jag var så fokuserad. Jag öppnade starkt, la mig trea, vi sprang första 200m på 29 och sen 400m på 62, vid 300m går jag om tvåan och trycker på, klockan ringer och jag känner att jag ha chansen att ta tvåan som kommit om mig igen efter klockringningen; jag tänker tanken att jag kan ta en andra placering, men sen boom så går det inte att springa längre, mina ben bär mig inte och jag sliter men känns som jag inte kommer någon vart, tre tjejer bakom mig kommer om mig och jag kämpar som bara den och kommer in i mål som sexa. Jag var så nära, det var bara 150m kvar av loppet och jag total stumnar, vet inte om det var att jag blev trött eller blev spänd när tanken slog mig att jag låg trea. Jag var riktigt besviken efter loppet, gick upp på prispallen med tårar och grät efteråt.  Jag var så nära men något gick fel, jag blev trött/rädd. Måste jobba på snabbheten i slutet, sen så jäklar ska jag springa under 2.10!


Coachen var nöjd, han frågade mig varför jag grät, jag sa att jag var besviken. Han sa att jag sprang på riktigt riktigt bra, han sa att jag såg grymt stark ut och jag kände mig stark! Jag känner mig starkare än någonsin, min dröm känns inte så långt borta längre. Bara jag får rätt lopp och rätt tankar och slutar titta på klockan när jag kommer på upploppet.


Annars var det en himlans rolig helg, har alltid så roligt ihop :)


Kommentarer
Postat av: Marcus

prova att öppna lite lugnare. Att öppna på 62 och sen "gå upp och trycka på" låter lite väl tufft! Om du nu inte ska springa under 2.05.. tänk att du öppnade på 62, då hade du alltså 70 på sista 400. Jag förstår att du blev stum med 150 kvar med den öppningen :)



mvh marcus

Postat av: dad

Roligt att läsa hur du uppfattade loppet intressant inlägg. Bra kommentar/coachning av M.

Jag vet att du kommer klara dina mål.

"Just keep up Keeping on". You have not failed until you stop trying...

Kram Pappa

2010-03-03 @ 21:32:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
height="0" alt="" />