Emmy "Skratt på fullt allvar"

Metafysik är den gren inom filosofin som behandlar frågan om verklighetens grundläggande natur och söker göra rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande (ontologi). Metafysik handlar om sådant som vi kan uppfatta med våra sinnen, som finns bortom det fysiska. Frågor som behandlas är Hur är naturen beskaffad?, Finns Gud?, Vilken är människans plats i universum? samt begrepp som existens, rum, tid och kausalitet

Skepticism, skeptiker, från det grekiska ordet "skeptikoi" som betyder sökare eller frågare. Begreppet används på olika sätt inom filosofi, religion och vetenskap som inte ska blandas ihop med varandra.

Premisserna är de antaganden som man utgår från i ett bevis eller härledning. Premisserna måste vara sanna för att konklusioner som bygger på dem, ska vara giltiga. Är premissernas status oviss, kallas det petitio principii.
Se även
[redigera]
härledningsregel
konklusion
axiom
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Premiss

Ett axiom (av grekiska axioma) är en grundsats som kan accepteras utan bevis, genom konvention eller som kan antas vara självklart sann.
Ett system kallas axiomatiskt om det baserar sig på axiom, dvs alla satser i systemet som inte är axiom, dvs teorem, går att härleda från dessa. En mängd av axiom kallas för ett axiomsystem eller en axiomuppsättning. Inom logik kallas ofta samma sak för en teori, men där kan även "teori" syfta på hela mängden av teorem som följer av axiomsystemet. Ett känt axiomsystem är Euklides antika geometri, som presenteras i boken Elementa. Detta system innehåller fem axiom, varav det femte är det kända och kontroversiella parallellaxiomet.
Berömda axiom
[redigera]
Urvalsaxiomet
Parallellaxiomet
Berömda axiomsystem
[redigera]
Peanos axiom
Euklidisk geometri
ZFC
Se också
[redigera]
Mängdteoretiska axiom
Algebra
Logik
Geometri
Mängdteori
Härledning
Premiss
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Axiom

. Vad är filosofi?
Filosofi är läran om tänkandet. Den som ägnar sig åt filosofi kallas filosof.
Filosofi = kärlek till vishet (kunnande, kunskap).
Det finns två perspektiv på filosofi:
Livsåskådning (Det som ibland kallas livsfilosofi, "hemmafilosofi".)
Aktivitet (Denna del är den som betonas inom analytisk filosofi, det man kan studera och lära akademiskt).
--------------------------------------------------------------------------------
Mer än något annat är den goda filosofin ägnad åt att undersöka de begrepp och omdömen, som vi med tanklös självklarhet lutar oss mot under synbarligen obetydliga dagar och stunder, då vi samlar ihop de händelser och intryck som till sist ska adderas till ett människoliv. Bakom alla dessa banala handlingar, påståenden och attityder döljer sig ett invecklat nät av mer eller mindre medvetna antaganden om vad universum består av, hur det är indelat, och vad i hela världen det är som får allt att snurra. (...) Varje gång någon tar ett steg tillbaka och på håll studerar den väv av begrepp och trosföreställningar som vi filtrerar erfarenheten genom, så bedrivs det filosofi.
Roland Poirier Martinsson på sidan 358 i "Russels kalkon" ISBN 91-1-301177-4, kolla fakta hos: Libris,
kolla vem som har boken hos: LibraryThing.com,
kolla priset hos: Adlibris, Bokus, Internetbokhandeln, bokfynd.nu, bokpris.com
--------------------------------------------------------------------------------
1.1 Filosofisk aktivitet
Tänkandet omkring vissa frågor/områden.
I skandinaviern skiljer vi på teoretisk och praktisk filosofi (men det finns ingen skarp gräns).
1.1.1 Teoretisk filosofi
Metafysik (ontologi)
Fokuserar på de nödvändiga och grundläggande dragen hos det "varande", d v s hos den verklighet vi upplever med våra sinnen. Ex. materialism/immaterialism, tidligt/evigt, determinism/indeterminism etc.
Exempel på frågeställning: Vad består verkligheten av i grunden? Vad är en stol och när upphör en stol att vara en stol?
Epistemologi
Kunskapsteori. Vad är kunskap, hur får vi kunskap?
Definition av kunskap = "true justified belief" (justified - legitima skäl - sådant som vi ser, upplever med våra sinnen).
Logik
Logiskt tänkande, argumentation. Undersöka om argument är sunda, giltiga. (Se Boolesk algebra)
Vetenskapsfilosofi
Fokusering på grundläggande frågor beträffande vetenskapliga metoder, teoribildningar, exempelvis matematikfilosofi.
Språkfilosofi
Analysera och klargöra språk och begrepp. Språket kännetecknas ofta av otydlighet, mångtydighet, oklarhet.
Filosofins historia
Studiet av grundläggande filosofiska tankar genom historien. Vilken påverkan, vilka effekter, filosofer/filosofiskt tänkande haft.
1.1.2 Praktisk filosofi
Värdeteori
Analys och tolkning av värdesatsers innebörd (gott, ont, vackert, fult etc).
Moralfilosofi
Vad är rätt/fel? Vad är gott/ont? Vad avgör om en handling är moraliskt riktig? (Finns två stora riktningar; den konsekvensetiska skolan samt den pliktetiska.)
Estetik
Vad är konst? Vad är det som gör någonting till ett konstverk. Vad är vackert? Vad är fult?
Rättsfilosofi och politisk filosofi
Fokuserar på frågor som: Hur ska en stat bäst organiseras? Hur ska man stifta lagar som både tillgodoser det allmännas intresse och individens?
Religionsfilosofi
Fokuserar på religionen som fenomen. Dessutom fokuseras på de religiösa grundfrågorna (Guds väsen, existens. Det ondas problem etc).
(Finns även andra delar som socialfilosofi m.fl.)
1.2 Kritisk funktion
Inga antaganden, påståenden, förutfattade meningar undkommer filosofins granskning (skepticism). Tar ej saker för givet. Argumenterar med ömsesidig respekt.
1.3 Filosofin är a priori i förhållande till den empiriska vetenskapen
"Metavetenskap". A priori = "före erfarenheten".
Filosofin innebär en reflexion över fackvetenskaperna.
Filosofin innebär en reflexion över tillvaron i övrigt (ex på icke empiriska områden: etik, epistemologi, teologi etc).
2. Filosofiska metoder
De olika vetenskaperna kännetecknas ofta av (vanlig, "normal" vetenskaplig metod i form av hypotetisk deduktion):
Uppställande av teorier
Experiment
Analyser
Slutsatser
De filosofiska arbetsmetoderna består av:
2.1 Tankeexperiment
Konstruerade situationer, exempel, som vill åskådliggöra viktiga frågeställningar. Till för att peka på svagheter och brister i teorierna.
Exempel på tankeexperiment:
Chinese Room
Teleportering och kopiering
Hjärntransplantation
m.fl.
2.2 Argumentationsteori
Ett av de mest klassiska redskapen inom filosofin.
Handlar om att:
skapa logiska argument som kan ligga till grund för åsikter, ställningstaganden.
analysera andras argument för att se om de är sunda, giltiga, ej självmotsägande.
2.2.0.1 Olika typer av argument
Deduktiv slutledning
Induktiv slutledning
2.3 Begreppsanalys
Tre metoder:
2.3.1 Intuition
Vanligaste sättet att analysera begrepp.
Individer har vanligtvis en stark inneboende känsla för vad ett begrepp inbegriper respektive inte inbegriper.
Om man använder denna form av analys ändamålsenligt kan den ge värdefull information.
Filosofer har ännu inte riktigt visat att antagandet att intuition skulle vara en riktig och uttömmande guide till begrepp stämmer.
2.3.2 Lingvistisk analys
Studera sättet vissa ord och fraser vanligtvis används i en viss kontext. (Studera begreppens vanliga användning i sin kontext.)
"Both forms of conceptual clarification discussed so far - consulting intuition and linguistic analysis - have in common the idea that there already is, somewhere in our minds or in our practices, an adequate concept just waiting to be clarified; the only problem is to get a clear and explicit grasp of it." (van Gelder, T.,)
2.3.3 Rekonstruktion
Handlar inte om att beskriva ett ords betydelse, utan om att "föreskriva" vad begreppet betyder.
"I detta sammanhang betyder detta begrepp..."
2.4 Historisk analys
Filosofin relaterar alltid tillbaka till den filosofiska traditionen.
När man lägger fram en ny teori, idé, så gör man klokt i att se efter om någon annan funderat över detta tidigare.
"Har någon annan tänkt på detta tidigare...?".
3. Filosofins roller
Behandla frågor som man ej ännu vet hur man skall hantera.
Leder förhoppningsvis till att frågorna transformeras till vetenskapliga frågor.
Analys av grundläggande antaganden.
Fokusera på frågor som anses viktiga men ingen annan har tid eller tålamod för.
Få överblick över hur vetenskaperna och de olika delarna hänger samman. Meta-beskrivning.
Att ha ett historiskt perspektiv.
Ta vara på den ackumulerade kunskapen. (Både det bra och dåliga.)
Filosofen kan även fungera som PR-man för olika riktningar.
Vetenskap är ofta relaterat till politik, pengar etc
Filosofen har till uppgift att ifrågasätta, irritera och på detta sätt provocera fram svar.
På detta sätt kan utvecklingen drivas framåt.
Det är bättre för en vetenskap att bli avfärdad, än att bli ignorerad.
4. Vanliga filosofiska frågor
Existens
Existerar jag/mitt medvetande?
Existerar yttervärlden?
Existerar andra medvetande?
Har man en fri vilja?
Vad är meningen med livet?
Vad innebär döden?
Språk
Kan man kommunicera?
Hur kan man kommunicera?
Kan man veta någonting?
Etik
Vad är godhet?
Är moral någonting relativt?
Är moralitet svart/vitt eller finns det grå zoner?
Är skönhet någonting objektivt eller subjektivt?
Fyll gärna på
--------------------------------------------------------------------------------
Se även:
Utilitarism
Teologi
Ideologi
Epistemologi
Ontologi
Metafysik
Mer om filosofi:
bok/Filosofilexikonet
bok/Vår tids filosofi
Stanford Encyclopedia of Philosophy, en webbplats, http://plato.stanford.edu/
Hitta mer information om samma ämne på webben

Deduktion
Deduktion betyder logisk slutledning från ett antal premisser. Deduktiva slutledningar är (ofta) slutledningar från några få allmänna premisser till partikulära slutsatser. Om de premisser som deduktionen bygger på är sanna, så är även slutsatsen sann. Om slutsatsen som erhålls genom en giltlig deduktion är falsk, så är minst en av premisserna falska. Bevis i matematiken är i regel deduktioner. I matematiska bevis är premisser antingen axiom eller definitioner eller tidigare bevisade satser. I formell logik är slutledningar alltid deduktiva. Det deskriptiva innehållet i slutsatserna är alltid mindre eller lika stort som det totala deskriptiva innehållet i premisserna. Genom deduktiva slutledningar kan man dock nå ny (analytisk) kunskap.

För alla ting som finns i världen, finns en idé( En tanke/mall) i idévärlden. Idévärlden är enligt Platon i själva verket den sanna verkligheten. Sinnevärlden är världen som vi erfar genom våra sinnen och tingen i denna värld (sinnevärlden) är efterliknelser av idéerna.
Idévärlden är den ideala verkligheten. Vi kan inte erfara idévärlden, men vi ska sträva efter att nå den. Idévärlden kan vi inte nå eftersom våra sinnen är underordnade den subjektiva fenomenologin, samt att vår verklighet ständigt omprövas och vi ofta misstar oss.

Strävandet efter att nå "idévärlden" innebär alltså primitivt formulerat utveckling. Utveckling av det vi vet och kan. Jag tror inte att vi behöver tolka det som fruktlöst även om vi aldrig når "idévärlden", eftersom utveckling ger oss mer kunskap, större möjligheter - och primärt tror jag att det är det vi strävar efter - vi blir tillfredställa redan där.

Empiri
Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Empiri innebär när människan bygger en slutsats utav våra sinnen. Detta ses som ett fel i ett forskningssammanhang. Våra sinnen kan uppfatta saker och ting fel.Inom forskning innebär det att man ej ska bygga slutgiltiga svar via empiri. Empiriska erfarenheter är erfarenheter som inte grundar sig på filosofiska resonemang eller liknande, utan på verkliga erfarenheter, undersökningar och experiment.
Empiricism/Empirism är metoden att låta erfarenhetsmässiga fakta bestämma utformningen av teorin kring ett område, och är väsentligt annorlunda än framför allt hypotetisk deduktion. Grundad teori är en form av empiricism.
Empiriker/Empirist är en person som menar att endast det som bevisats erfarenhetsmässigt kan betraktas som tillförlitligt. Bland personer som förknippas med empiri kan nämnas Thomas av Aquino, Aristoteles, Thomas Hobbes, Francis Bacon, John Locke, George Berkeley David Hume och personerna i Wienkretsen.
Erfarenheten har blivit indelad i en yttre erfarenhet (det vi vet om den yttre världen) och en inre erfarenhet (det vi genom introspektion vet om våra egna själsverksamheter och själstillstånd). Men våra sinnesförnimmelser (materialet för vår yttre erfarenhet) är också, sedda från sin psykiska sida, själstillstånd hos oss (bestämningar i vårt medvetande), och produkter av själsverksamhet. Därför kan det späda barnet och den vuxna människan inte sägas förnimma samma sak, även om det fysiska förloppet vid sensationen är detsamma hos båda. Mellan det omedelbara sinnesintrycket och perceptionen (varseblivningen) ligger en kedja av tankeprocesser. Varseblivningarna i sig själva ger ingen erfarenhet i egentlig mening. Erfarenheten uppkommer först genom jämförelse mellan och kombination av flera varseblivningar. Isolerade erfarenheter kan inte utgöra vetenskap. De empiriska vetenskaperna har uppstått först genom gruppering och systematisering av många erfarenheter. Iakttagelsernas bevisvärde beror på deras noggrannhet och omfattning, och satsernas logiskt riktiga härledning från den gjorda erfarenheten.
Empiri har ibland uppfattats som något negativt, dels på grund av att man i misstro mot erfarenhetens andliga sida sett empirin som en motsats till tänkande, och därför ansett den som någonting underordnat, och dels då man förbisett att erfarenheten själv inte är tillräcklig för utrönandet av vad som verkligen är objektivt i erfarenheten, utan att det för detta också behövs en undersökning av den mänskliga kunskapsförmågan.
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904?1926.(Not)
Etymologi
[redigera]

Rationalism
Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rationalism, beteckning för alla filosofiska riktningar, som är centrerade kring förnuftet (ratio på latin), tänkandet och tingens logiska ordning.
Den troligen tidigaste rationalisten var Parmenides.
Rationalismen utvecklades under 1600- och 1700-talen då filosoferna René Descartes, Baruch Spinoza och Gottfried Wilhelm Leibniz byggde upp metafysiska system i motsättning till empirismen. Rationalismen kom att prägla upplysningens tänkande, och därigenom den moderna vetenskapsuppfattningen. Enbart förnuftet är alla tings mått, och med dess hjälp kan alla problem lösas.

jag kommer ihåg de där, fy fasiken!! men du klarar det ska du se!!