Mary' att springa utan gränser

Man brukar ju oftast analysera och fördjupa sig i de dåliga mindre bra loppen ("varför gick de som du gick", "vad kände du?") medans de bra loppen bara swishar förbi ("grattis" "fett bra"). Sådärför tänker jag analysera detta lopp. Vad har jag gjort för att plötsligt persa och hur kändes det?

Jag tror de beror på 3 saker, framför allt:
1. Vi la om träningen efter inomhussäsongen (1 månad sen typ). La in lite mer pass som jag gillar, tex sprint pass. Fick tillbaka mkt av min snabbhet.
2. Att jag (i samband med omläggningen av träningen) fick kramper i min glute muskel och inte kunde springa på en vecka typ. Då fick jag känslan hur mkt jag älskar att träna och hur mkt jag saknade att springa. Därför var jag jättetaggad när jag väl kom igång igen.
3. Allt som hände mellan Marcus och mig i samband med att de tog slut. Allt de gjorde mig så arg och de tog jag ut på träningen så då gick mina pass ännu bättre och jag kunde pressa mig mera.
(måste tillägga att när vi blev tillsammans för ca 15 månader sen så persade jag ju också på 1500 för att jag var så lycklig och glad :))

Så om loppet idag:
Perfekt väder, ca 20 grader och ingen vind. En annan tjej och jag la oss i tätet direkt. Jag var rädd för att bli instängd eftersom de var 12 andra tjejer som har sprungit på 4.28 samma heat. Så jag la mig precis utanför tjejen på andra plats, (perfekt för mitt steg). Vi öppnade snabbt på ett 68 varv, hade sen 2.19 efter 800m. And then 3.30 på 1200 m. och en 55:a in mål sista 300. Så tappa lite på sista. Kom sen in typ 1 sek bakom henne. Så jag fick prima drahjälp hela vägen. Hela loppet kände jag mig stark och allt flöt jättebra. Ni vet, man är liksom inte ens trött när man kommer in i mål. Älskar den känslan. Det är därför man sliter 8 gånger i veckan, går upp halv sju på morgonen, tänker på att dricka 100 liter vatten, inte glömmer att stretcha alla 300 musklerna och lever detta ohyggliga löparliv. Allt för känslan då man springer utan gränser.

Nu ska jag sova och drömma om det här loppet. Sen ska jag ta med mig det här loppet under resten av säsongen och minnas den underbara känslan. Från och med nu kommer Stanford Invationals vara min favorit tävling. Bye "Raka spåret" och "GE-galan" som låg etta förut... :P

Godnatt/Godmorgon Swe. <3


hitta en bild på arenan på google. :)


Kommentarer
Postat av: mom and dad

GRATTIS !

Kramar från mamma o pappa

2010-03-27 @ 06:59:15
Postat av: Emmy

DU ÄR BÄÄST!!! <3 <3

Postat av: Per

Kul å läsa om "varför det gick bra" - mer sånt! Har levt i en bubbla (Oslo) hela helgen så jag såg detta först nu!!



Men hallå, favorittävling.. trodde det var någon av dom jag arrangerar! ;( Det där får vi nog tala ut om......... ;)

2010-03-28 @ 22:44:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
height="0" alt="" />