FIA` Botten

Jag känner men känner ändå ingenting alls. Jag är inte glad, jag är inte ledsen jag är ingenting. Jag är trött men ändå inte, jag är stressad men ändå inte. Jag är allt och ingenting. Varför måste det vara såhär? Hur kunde det bli såhär?
Jag mår jätteilla, jag ville inte äta så det fick bli en smoothie till middag. Oron och paniken finns kvar..
Fan fan fan! Jag mår riktigt jävla dåligt just nu, i morgon ska jag till läkaren för att kolla upp illamåendet som jag haft i över ett halvår nu... Sen får jag se om jag stressar till föreläsningen eller om jag stannar hemma och läser boken till seminariet istället som är på torsdag, tror jag eller var det onsdag?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
height="0" alt="" />